Kostym eller vanliga avslutningskläder? Vilka lärare ska få presenter? Ska vi göra något kul som sista grej, t.ex. bajsa i skrivaren som Charlie hade tänkt att göra?
Rosie fick av mig och Charlie en häftapparat. Vi tänkte fynda till det och ge henne en rosa med bling på som det stod "Rosie" på. Hon har aldrig koll på var häftapparaten är, därför. Till Zeki köpte vi ett halsband - detta. Precis när jag har hängt halsbandet runt hans hals, sagt att "en riktig kurdisk mästerkatt i Merca måste ha ett sådant halsband" så säger killen att han har bytt bilen mot en Volvo. En Volvo S80 - världens svennigaste bil. Fattar ni grejen? Det funkar ju inte. Snart flyttar han väl till en villa i Danderyd eller nåt.
Vad har vi då åstadkommit dessa fyra år, utan att skriva en roman, kan man kort och gott sammanfatta det som:
- skolan har blivit ungefär 200 stiftpennor fattigare
- skolan har gått back med ungefär 55 whiteboardpennor
- skolan har förlorat uppskattningsvis 720 lampknappar
- någon oskyldig individ har fått gått igenom hela trapphuset med en Tupperware-burk som är fylld med urin (från..? gissa vem. Inte jag)
- snusk på toaletter
- snusk i sängar i Gamleby
- identitetsförfalskningar (vi har hävdat oss som Alfa Laval-arbetare och fått gratis glass)
- skolan har blivit ungefär 5 tangentbort fattigare och 16 möss fattigare
- skolan har resulterat i erfarenheter (vore det inte för Christian i åttan skulle jag aldrig börjat spela gitarr. Vore det inte för Martina skulle jag aldrig upptäckt min sexuella läggning. Vore det inte för Admir skulle jag aldrig blivit en sådan skicklig skurk. Vore det inte för Zeki skulle jag aldrig ha smakat läsk utan kolsyra)
- jag skulle aldrig ha läst Per Anders Fogelströms "Mina drömmars stad" om det inte vore för plugget
- och sist men absolut inte minst: vore det inte för skolans slappa engagemang och latens skulle jag snarare gått ut med 150 poäng istället för det dubbla. Jag är dummare än tåget, men ändå lyckades jag få bättre betyg än Simon Kendall. Skit i vad alla säger: rövslickeri räcker hur långt som helst!
Det är med sorg men förväntan som en tre-åring jag tar ett välförtjänt sommarlov. Alla mina kompisars föräldrar frågar hur det känns, "känns det kanske vemodigt?" och jag svarar alltid ja. Nu kommer dock erkännandet. Jag har aldrig förstått vad "vemodigt" innebär och jag förstår inte nu heller. Jag svarar ja bara för att de frågar det som om det vore givet.
Avslutningsvis avslutar jag med lite lookalikes:
..................Pepe? .......................................Fladdermus?
.............Ludovic Magnin? ............................. Jakob Öqvist?
Charlie: blogga mer!
/ David
1 kommentar:
Du bloggar alltid så bra David! diggar verkligen dig! ;D hoppas du fortsätter
tycker Pepe också är lik en viss hundras
Skicka en kommentar